21 januari 2013

Räven raskar över isen

Jo jag tackar! Här bor det en räv i närheten. Var vet jag inte, men att hen traskar över tomten är ett som är säkert. Raskar över isen gör hen med för den delen. Eller är det "Räven traskar över isen" förresten? Det slog mig nu.
Ja ja, i vilket fall som helst har tidigare ägaren försökt fånga räven. Han har ställt ut fällor men bara fått katter i dem. Emil har funderat på att försöka bli av med räven själv, så även jag.

Igår träffade vi paret som bodde här tidigare. Det är hans morfar som vi köpt huset av. Morfadern har mer mark runt omkring, bland annat dammen nedanför oss. Där har barnbarnet haft både höns och gäss. Hönsen blev tagna allihop, men gässen har klarat sig bra. Det är fåglar av rasen skånegås, väldigt stora och respektingivande om ni frågar mig. Oerhört vackra och roliga att titta på. För några veckor sen hade de blivit av med en gås, kvar fanns fem.
Paret undrade om det hade varit livat under natten. Men varken jag eller Emil hade hört något. Gässen hörs annars väldigt väl hit upp. Då visade det sig att räven tagit två gäss till. Två stycken som väger ungefär 15 kg var! Räven måste ha slitit ordentligt för att flytta dem. Ägarna bestämde sig för att ta med resterande tre gäss hem till sitt nya hus. Så nu får de förhoppningsvis leva vidare i lugn och ro.



Idag när jag och Emil var ute med Selma gick vi ut på gärdet i vanlig ordning. Där hittade vi spår av en gås. Blod och fjädrar låg i en liten hög. Usch!
Ja, det är klart att räven måste äta, men det är tråkigt när ens djur får sätta livet till. Rävfan tog mina råttor som jag begravt på tomten.

Nu ikväll när jag skulle släppa in lillkatten hörde jag ett ljud jag inte kände igen. Det lät hundlikt, fast hade en mer klagande ton. Så jag ropade på Emil och bad att han skulle lyssna. Jojo mensan, visst var det räven som skällde.
Emil har gjort i ordning lockbete till räven, så snart kanske vi kan få tag i den. Nej, jag tycker inte att man ska skjuta djur hur som helst. Men det här är inte hur som helst! Den har tagit både höns och gäss, rör sig uppenbarligen över vår tomt och har knyckt djurlik här ifrån. Katterna tänker jag inte släppa ut när det är mörkt längre. Vill inte riskera att de blir byten. Framåt våren vill jag dessutom kunna ha Leffe ute och vi har planer på att skaffa höns. Om Emil får tag i räven blir jag glad för att jag slipper oroa mig för mina djur. Samtidigt tycker jag det är tragiskt att människan och naturen ska behöva krocka på det sättet.


Vi fick även bevittna en rovfågel ta en nötskrika. Eller ja, inte precis när den tog fågeln, men straxt efter. Namnet på rovfågeln har jag tyvärr tappat... I alla fall så försökte fågeln lyfta med sitt byte, men det var för tungt. När vi kom närmre släppte den och flög iväg. Nötskrikan tog sig upp i en buske och satt där bra länge. När Emil tittade till den såg han att den var rätt skadad. Så han gjorde det jag tycker var rätt. Han hämtade luftgeväret och satte stopp för lidandet. Det visade sig att rovfågeln redan hade börjat äta av buken på nötskrikan, trots att den fortfarande levde. Naturen är rätt hård ibland faktiskt! Tack vare Emil slapp fågeln lida. Mat blev den i vilket fall som helst.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar