7 januari 2013

Usch en sån saknad!

Fy vad jag saknar min karl! Han har bara varit hemifrån en dag. Ändå saknar jag honom så mycket att jag nästan vill gråta. Det, om något, borde väl ändå vara ett bevis på hur stor min kärlek till honom är!?
Han har varit hemma under en så pass lång tid att jag glömt vad jag brukade göra under dagarna tidigare. Hur fick jag egentligen dagarna att gå? Nej, fy vad jobbigt det här känns!

Imorgon ska jag i alla fall ta med mig Selma till mormor. Jag kände att jag behöver komma iväg lite. Mormor har jag inte träffat på flera veckor! Så jag ska plocka upp morsan på vägen. Syrran möter oss i Åby.

Onsdag har jag inget planerat. Men på torsdag ska jag få besök av min syster, svåger, en vän och hennes fyramånaders son. Det ser jag fram emot!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar