12 mars 2013

Byracka!

Selma kan inte ge sig! Hennes klor har blivit alldeles för långa nu. De som jag inte har hunnit klippa än. Nu har jag suttit med henne i 35 minuter. Två gånger lyckades hon rymma och hon gjorde ett tredje försök. Efter 30 minuter lyckades jag äntligen klippa en klo. Hon var lugn, jag fick ta i hennes tass utan mothugg. En klo. En ynka jävla klo! Jag försökte sedan att få en klo till. Men Selma blev helvild och jag orkade inte mer! Nu känner jag mig helt tömd både fysiskt och psykiskt!

Imorgon har jag inte planerat in något. Så jag tänker spendera hela den dagen åt att få Selma att förstå att jag ska klippa hennes klor oavsett om hon vill eller inte. För under tiden blir det mys och gos. En belöning när jag fått klippa en klo och när det hela är över blir det bus och lek.


Alltså, jag älskar verkligen Selma! Hon är underbar på så många sätt. Tack vare henne måste jag ut och röra på mig även om jag inte vill. Hon håller mig sällskap om dagarna, muntrar upp mig när jag är nere. Men hennes dåliga sidor är verkligen skitjobbiga! Hon är så förbannat envis! Jag som trodde att jag var envis, men Selma är minst tre gånger värre! Hon ger sig inte!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar