7 mars 2013

Om att vara smal

Jag är lång och jag är smal. Jag har samma kroppsform idag som jag hade redan som liten. 
Om jag fått höra att jag är mager? Ja.
Att jag är smal? Ja.
Har folk påstått att jag borde äta mer? Ja.

Grejen är den att det är inte så lätt. "Ät mer!" är en vanlig kommentar. Ja men herre gud! Jag kan inte äta mer än vad jag gör. När jag är mätt är jag mätt. Svårare än så är det inte.
Jag vet inte om samhället i stort har en aning om hur det är att vara smal och att få kommentarer angående det. Att kommentera en kraftig människas utseende eller vikt vet vi är fel. Det är inte snällt att kalla någon tjock. Men är det snällt att kalla någon mager? Nej, det kan jag inte påstå att det är.

Själv blir jag ledsen när folk kommenterar mitt utseende eller min vikt på det sättet. Varför tar sig människor friheten att göra så?

Jag ser ut så här. Visst, jag skulle gärna lägga på mig några kilon till. Bara för att nå 60 kg på vågen. Men det är inget jag ägnar tid åt att tänka på. Så länge min kropp mår bra är jag nöjd. Mina ben klarar av att ta mig dit jag vill, mina händer kan arbeta, mina ögon kan se, mina öron kan höra och min hjärna kan tänka.


Nog för att jag har långa ben, men denna bild är aningen missvisande.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar