7 juli 2013

Livet på landet

Vet ni en sak? Jag trivs hur bra som helst här på landet i vårt lilla hus. Med alla våra djur och vår fina tomt. Jag har visioner för både huset och trädgården. Vi tar en sak i taget och funderar på olika lösningar. Jag känner mig så hemma här och kan inte tänka mig att flytta här ifrån igen. Att bo i lägenhet känns plötsligt så långt bort.

Jag funderar över våra djur och vad vi ska göra med dem. Selma är en utmaning och har varit sen första dagen. Jag älskar henne så och jag kämpar varje dag för att göra henne till en bra hund. Katterna går och kommer som de vill. Om två veckor flyttar ungarna ut. Det ska bli skönt! Men oj vad jag kommer att sakna dem! Leffe får gå ut om dagarna, men komma in och sova. Han har det nog rätt bra egentligen, fast jag tycker lite synd om honom. Fåglarna får inte den tid de behöver och därför funderar jag åter igen på att försöka hitta ett nytt hem åt dem. Jag vill inte göra mig av med dem, men jag måste tänka på deras behov framför min egen kärlek till dem.

Jag önskar att jag kunde få gå här hemma resten av livet. Utan att behöva tänka på saker som jobb. Tyvärr fungerar inte samhället så och jag tror inte att jag skulle klara ett liv som självförsörjare heller.

Oavsett vilket så älskar jag min familj, mitt hem och mina djur. Jag njuter av skogen och av vattnet runt omkring mig. Jag gläds med fåglarna när de sjunger utanför fönstret. Jag ler åt humlorna som surrar och förbannar myrorna på berget (och i huset!!).

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar