Om mig

Elin Linnéa Virginia Eriksson är mitt fullständiga namn. Ett namn jag är riktigt nöjd med! Ja, efternamnet kanske inte är så vackert direkt, men vem har sagt att det måste vara det?


Jag har en stor passion för gamla amerikanare, rockabillymusik och raggarkulturen. Vad vore livet utan härlig ståbas och vrålåk?



Jag är född och uppvuxen i Åby utanför Norrköping. Där bodde jag i 21 år, i samma lilla tvåa. Antalet familjemedlemmar har dock varierat. 
Mina föräldrar skilde sig 2007, då flyttade min mamma ihop med sin nya man i Norrköping. Jag och min syster valde att bo kvar hos pappa.
2011 flyttade min lillasyster ihop med sin pojkvän i Lotorp utanför Finspång. Kvar blev jag och vår far.
I mars 2012 skedde det som vi alla trodde skulle ske, dock inte just då. Min pappa avled till följderna av lungsjukdomen kol. Kvar var jag och mina djur.

Därefter började processen att på riktigt hitta ett eget hem. Jag hade ingen möjlighet att bo kvar i lägenheten, det ville jag inte heller. Alternativet var att få tag i en mindre lägenhet i Norrköping. Billigt och nära till jobbet. Allt för att jag skulle kunna klara mig på min lön halva året och på a-kassan resten av året.
Mitt i all sorg dök Emil upp. En kille som kom att bli mitt livs största kärlek! Jag fortsatte söka lägenhet, fast jag egentligen inte ville bo i stan. Men jag hade inget annat val vid det tillfället. Men så fick vi nys om att ett par skulle flytta från ett hus i närheten av Emils föräldrar. Emil funderade på om han kanske skulle hyra huset så att han fick något eget. På grund av att han arbetar som resemontör bodde han fortfarande hemma. En tanke föddes inom mig och till slut vågade jag släppa ut den. Jag frågade Emil om jag inte kunde få bo med honom om han skulle hyra huset. Sagt och gjort! Han blev överlycklig! Det visade sig att ägaren ville sälja och inte hyra ut mer. Emil bestämde sig då för att köpa huset.



Här sitter jag nu, i vårt hus i Holmbo utanför Valdemarsvik. Jag fick en chans att komma ut på landet istället för att bli instängd i en etta i stan. Här finns skogen utanför dörren, sjöar i mängder, åkrar, djur och underbara människor! Det är på landet jag hör hemma. Nu finns det inte en chans på miljonen att jag någonsin flyttar till stan! Om inte något oförutsett skulle ske.



Nu klurar jag mest på vad jag vill ha ut av livet. En dröm, nej två drömmar, är uppfyllda. Så jag tänker ge mig på nästa dröm. Att kunna försörja mig på ett sätt som passar mig bra. Jag vill ha mycket lugn och ro. Fritid till att kunna göra saker i trädgården, med djuren och med mina nära. Möjlighet att arbeta när andan faller på och att kunna skita i det en dag när jag behöver vila. Alla behöver vi en inkomst, livet fungerar inte annars. Frågan är bara hur jag ska kunna få en någorlunda bra inkomst med min önskan om frihet. Drömmandet och funderandet fortgår.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar